Valikko 

Blogi

Den nya ungdomslagen skapar ordning när det gäller att höra ungdomar

Julkaistu 1.8.2016

 

Det är meningen att den nya ungdomslagen skulle träda i kraft i januari 2017. Lagförnyelsens centrala mål är att främja ungomarnas möjligheter att delta och påverka. Det är kommunernas ansvar även i framtiden att ordna tjänster för ungdomar samt stödja ungodmarnas medborgarverksamhet. Ungdomarna måste ges möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller undgomsarbete och -politik både lokalt och regionalt. Dessutom ska ungdomar höras i ärenden som gäller dem.

Ungdomarnas delaktighet har blivit ett allmänt accepterat mål för samhället och det skapas hela tiden nya strukturer och system för att främja den. I kommunlagen sägs det att för att försäkra ungomarnas möjlighet att delta och påverka ska man grunda ett ungdomsråd eller någon annan motsvarande grupp där ungdomarna kan påverka samt se till att den har förutsättningar att fungera. Kommunens ungdomsråd ska ges möjlighet att påverka planeringen, förbedelserna, förverkligandet och uppföljningen av sådana ärenden inom olika verksamhetsområden som ungdområdet anser att är betydelsefulla för barn och ungdomar.

Erfarenheterna från hur väl ungdomarnas representativa grupper fungerar varierar stort. Enligt en utredning gjord av Förbundet för Finlands Ungdomsråd (2013) har en utmaning blivit till exempel det hur stor inverkan verksamheten har. I framtiden borde man fästa speciell uppmärksamhet vid kvaliteten på delaktighetsverksamheten.

Målet med den nya ungdomslagen är att förstärka den gamla ungdomslagen på sådana punkter där den inte har fungerat. I framtiden är det väsentligt hur den nya ungdomslagen kommer att implementeras i kommunerna. I sin nuvarande form förverkligas ungdomarnas delaktighet och hörande med mycket varierande metoder eftersom lagen har gett mycket utrymme för tolkningar. Lyckas den nya lagen skapa ordning på detta?

Barn och ungdomar är i många avseenden beroende av de vuxnas välvilja och hjälp när det gäller att förverkliga deras rättigheter. Det är viktigt att vara medveten om och ta hänsyn till detta när man skapar verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar. I fall man vill få barn och ungdomar med i kommunens beslutsfattande borde man fundera vilkä ärenden är sådana som ”gäller barn och ungdomar” och varför vissa ärenden inte skulle höra till dem. Och hur uppskattas ungdomarnas åsikt i beslutsfattndet efter att de har blivit hörda?

På det nationella planet måste man försäkra ännu bättre att när den nya lagen implementeras att den följs enhälligt så att barnens och ungdomarnas regionala jämställdhet förverkligas. I kommunerna borde man vara ännu mera nyfiken på hur barnens och ungdomarnas delaktighet förverkligas. Hur skapar man äkta växelverkan mellan vuxna och barn? Det är precis det som delaktighet sist och slutligen handlar om – möjlighet att möta och diskutera.

 

 

 

Texten har också publicerats som en kolumn i Åbo Underrättelser 26.7.2016

 

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *