Samhällsmässig polarisering har förstärkts och den politiska situationen i Finland har blivit mer fastlåst än tidigare. Speciellt i sociala medier eskalerar diskussionerna lätt när de mest bitande kommentarerna får mest synlighet. En ”vi mot dem” -inställning och skarpa pikar söks, vilket algoritmen sedan belönar.
Den polariserade atmosfären syns inte bara i sociala medier, utan den är också märkbar i andra sammanhang. Även under min egen politiska karriär har toner till exempel i riksdagens plenumdebatter förstärkts. Åsikterna är absoluta och reaktionerna snabba, och man fastnar oftare i fördomar. Man försöker inte ens förstå andra åsikter, eller så förstås de med flit felaktigt.
Finland borde inte ha råd med polarisering. Det försvagar samarbete och interaktion. Det skulle vara ännu viktigare att hitta gemensamma synpunkter och förenande faktorer samt öka förståelsen mellan olika människor. I ens ”bubbla” med likasinnade kan det vara lätt att vara, men för att utveckla sin egen tänkande behövs framför allt dialog med människor som har en annan synvinkel. Det nyttigaste är konstruktiv diskussion mellan dem som inte är överens. Om ens egen åsikt inte förfinas genom det, bekräftas den. I bästa fall kan man lära sig något nytt.
Just av dessa skäl verkade presidentkandidaternas kampanjstil förstärkande. Kandidaterna visade exempel på att också på hög nivå och med höga insatser är det möjligt att diskutera på saklig grund, konstruktivt och med respekt för varandra.
Vi fick följa valdebatter där kandidaterna inte skrek över varandra, utan lyssnade och uppskattade varandra. Stilen kulminerade på valkvällen när Stubb, som vann valet, riktade sig till sin motkandidat Haavistos valvaka innan han gick över till sina egna anhängare. På scenen talade kandidaterna vackert om varandra och varandras supportrar. Tillsammans skickade de ett mycket viktigt budskap till finländarna: det finns bara ett Finland-lag.
Det här är verkligen inte en självklarhet. Valen kunde också ha varit splittrade och bråkiga. Stubb och Haavisto valde att agera konstruktivt. Saklig kampanj och kandidaternas goda gemensamma uppträdande vittnar om vår demokratis goda tillstånd. Det översteg nyhetströskeln också internationellt.
Presidentvalet gav hopp och förenade finländare i dessa osäkra tider. Förhoppningsvis kommer den lugna sakdiskussionen som sågs i presidentvalet att vara ett exempel även för samhällsdiskussionen mer allmänt.
Texten har också publiserats som en kolumn i Åbo Underrättelser.