Regeringen har under hela coronakrisen haft betydande problem med öppen kommunikation. Även om statsministerns tydliga uttalanden å ena sidan har lovordats har det också förekommit allvarliga brister i kommunikationen. 

Under en pågående krissituation krävs en tydlig strategi, god samordning de olika aktörerna emellan och begriplig kommunikation. I stället framför regeringspartierna kontinuerligt rakt motsatta budskap i media och myndigheterna argumenterar offentligt om hur de ska tolkas. Det är inte underligt om det tidvis känns som om det är svårt att hålla koll på coronan. 

Samordningen av kommunikationen får emellertid inte innebära att nödvändig information inte offentliggörs. Den senaste tiden har det även funnits indikationer på detta. 

I Finland togs beredskapslagen nu i bruk med den huvudsakliga motiveringen att kommunikationen kunde koncentreras till statsrådets kansli, det vill säga i praktiken under statsministern. Därefter upphörde dock kommunikationen för ett tag: regeringens ministrar kunde till en början över huvud taget inte nås för kommentarer om beslut som fattats eller är under beredning.

Dessutom har till exempel beredningen av möjliga rörelsebegränsningar dolts i en sådan utsträckning att redaktörerna för olika medier offentligt har uttryckt sin oro över regeringens hemlighetsmakeri. Sedan dess har även juridiska experter fördömt sekretessen.

Allmänheten har rätt att få veta vilka bedömningar de fattade besluten bygger på. Misstankar om att ministeriet har försökt påverka experterbedömningar i den offentliga debatten har väckt förvåning. Enligt pressuppgifter har politisk styrning gentemot expertorganisationer förekommit mitt under pågående coronadebatt.  De beslut som fattas bör vara baserade på bästa möjliga forskningsinformation, och informationen bör naturligtvis vara oberoende.

Kommunikationsproblemen omfattar även information som regeringen lämnat till riksdagen. Justitiekanslern påpekade redan under det gångna året vid flera tillfällen för regeringen att den information som lämnats till riksdagen hade varit förvirrande, vag och bristfällig. 

Regeringens egen kommunikationsstrategi inkluderar bland annat värderingarna öppenhet, tydlighet och frimodighet. Där nämns uttryckligen att man både kan och bör informera om sådant som är ofullständigt. Förverkligandet av dessa värden skulle vara särskilt viktigt i en krissituation. En så transparent och tydlig kommunikation som möjligt ökar förtroendet för de beslut som fattas och förhindrar effektivt spridningen av felaktiga uppfattningar inklusive olika konspirationsteorier. 

Texten har också publicerats som en kolumn i Åbo Underrättelser.