Vi förbrukar i detta nu en så stor mängd naturresurser att det skulle behövas 1,5 jordklot för att tillfredsställa våra behov. Det finns ett överhängande hot för att efterfrågan på råvaror ytterligare ökar under de kommande 20 åren.
Samtidigt underutnyttjas en stor del av de varor och råvaror vi redan har i användning. I soporna hamnar en väldig mängd spill som egentligen skulle kunna tas till vara på annat håll. Vi hushållar verkligen inte på bästa sätt med otillräckliga resurser.
Återanvändning av råvaror borde främjas i språngsteg, så att det enda jordklot vi har inte förstörs av överkonsumtion. Kretsloppsekonomin handlar helt enkelt om detta: att göra allting med förnuft.
I något skede var Finland ett föregångsland i fråga om kretsloppsekonomi, men nu har utvecklingen avstannat. På åratal har vi inte gått framåt i fråga om återvinning. Vi kunde göra mycket mer i fråga om till exempel plastsortering och återvinning av textilavfall.
Det finns en stor potential i kretsloppsekonomi, inte bara ur miljöns synvinkel utan också ekonomiskt sett. Materialåtervinning föder nya affärsmodeller och arbetsplatser. På företagshåll får kretsloppsekonomins möjligheter större erkännande än förr. På marknaden finns en stadigt växande grupp konsumenter som vill göra mer hållbara val vilket skapar nya möjligheter för företagsamhet. Kretsloppsekonomins potential är värd miljarder.
Återvinning och återanvändning av avfall måste i väsentlig grad effektiviseras, för att resursanvändningen ska vara hållbarare. Avfallsinsamlingen måste bättre beakta konsumenternas växande intresse för mer noggrann avfallssortering än hittills. Källsorteringen måste också göras så enkel som möjligt.
Om bättre återanvändning ska kunna säkras måste man också se till att lagen inte ställer onödiga hinder för materialåtervinningeller för företagens möjligheter att utnyttja återvinningsmaterial i sin produktion. Därför måste det ändamålsenliga i ord som ”avfall” och ”avfallshantering” noga övervägas. I en effektiv kretsloppsekonomi finns överhuvudtaget inget avfall, utan den enas avfall är den andras råvara. Egentligen hör inte ens avfallsbränning hemma i en kretsloppsekonomi.
Om vi på riktigt vill rädda världen är kretsloppsekonomin vår bästa möjlighet.
Texten har också publicerats som en kolumn i Åbo Underrättelser 1.2.2017