Vi har under den senaste veckan sett rubriker om marknadsföring i sociala medier och då särskilt gällande kommersiellt samarbete mellan politiker och företag. De grönas vice ordförande Fatim Diarra dök upp i rubrikerna i flera tidningar efter att som kompensation för synlighet i sociala medier bett Helkama om en elcykel värd tusentals euro.
Diarra berättade öppet om samarbetet, men förståeligt nog orsakade ärendet en hel del frågor och förundran. Jag anser att debatten är mycket aktuell och viktig, men att den inte borde begränsas till enskilda politiker.
I internationell jämförelse förekommer det mycket lite korruption i Finland. Finländarna har mer eller mindre kunnat räkna med att alla behandlas rättvist och att de viktiga institutionerna i vårt samhälle i stort sett är fria från korruption. Detta har varit viktigt för att bygga upp det förtroende som har gjort Finland till ett fredligt och stabilt samhälle.
Det är upp till oss beslutsfattare att upprätthålla det förtroende som folket har gett oss.
Sociala medier och bloggplattformar har på en kort tid blivit en central marknadsföringskanal för företagen, eftersom de flesta finländare är användare av någon typ av sociala medier. Uppmärksamhet fästes redan för flera år sedan vid dold marknadsföring i bloggar. Bloggare kunde berätta om de produkter eller tjänster som de fått, i ett fördelaktigt ljus, utan att textens innehåll avslöjade ett marknadsföringssyfte.
Numera är dold reklam på bloggar begränsad, eftersom bloggare är skyldiga att tydligt informera om marknadsföringssyftet i samband med marknadsföringen av produkter och tjänster. Tolkningen att bloggare i sina kanaler engagerar sig i professionellt inflytande har varit central vad gäller reglerna för bloggpåverkan.
Oklarheterna kring dold reklam gäller dock inte bara professionella influencers. Enskilda offentliga personer kan ha tiotusentals följare som är lätta att nå med en enda uppdatering.
Ur lagstiftningssynpunkt uppfyller dessa offentliga personer ändå inte kriterierna för en professionell influencer, eftersom påverkan via sociala medier inte utgör deras främsta inkomstkälla.
De behöver därför inte deklarera att de till exempel marknadsför en kostnadsfritt erhållen produkt eller tjänst. Ansvaret för att identifiera dold reklam överförs till allmänheten. Här finns en tydlig brist, eftersom reglerna inte är desamma för alla. Därför har jag lämnat in en skriftlig fråga till regeringen angående reglerna för kommersiellt samarbete på sociala medier.
Oklarheterna minskar medborgarnas förtroende för ett jämlikt och rättvist beslutsfattande. Vi lever i en tid då detta förtroende också avsiktligt bryts. Det är därför särskilt viktigt att vi satsar på öppenhet och transparens. Finländarna har rätt att få veta hur besluten fattas.
Villkoren om öppenhet och gemensamma spelregler när naturligtvis inte begränsade till sociala medier. Jag förberedde redan under den förra perioden ett lagförslag för att främja öppenhet inom politisk lobbying. För tillfället ingår jag i den parlamentariska styrgruppen som förbereder det så kallade öppenhetsregistret.
Lobbyverksamhet innebär intressebevakning, vars syfte är att påverka beslutsprocessen eller genomförandet av beslut som fattas genom diskussion, sakkunskap och kunskap.
I många fall är lobbning bra, eftersom det ger olika perspektiv som kan användas för att stödja beslutsfattandet. Det är därför i princip inget fel med lobbyverksamhet.
Lobbyverksamheten blir problematisk i ett skede då aktörernas motiv inte är kända. Finländarna har rätt att veta vilka parter som försöker påverka beslutsfattandet. Därför bör regler även fastställas för lobbyverksamhet.
Syftet med det lagstadgade öppenhetsregistret är att förbättra öppenheten i förvaltningen på statlig nivå. Det har även från aktörernas egen sida framförts en önskan om skyldighet att registrera organisationer och personer som utövar lobbyverksamhet.
För att öka insynen i beslutsfattandet och för att bevara finländarnas förtroende för dess rättvisa, behövs gemensamma spelregler. Oavsett om det rör sig om dold marknadsföring eller lobbying är det viktigt att belysa vem som verkar i bakgrunden.
Bristen på gemensamma regler möjliggör missförstånd och missbruk, och vi har inte råd att undergräva demokratins trovärdighet.
Texten har också publicerats som en kolumn i Åbo Underrättelser.