De intressantaste iakttagelserna i fråga om det föga överraskande presidentvalet torde ha samband med partiernas kris. Niinistö fick med tydliga siffror förnyat mandat efter att ha fört kampanj som kandidat för en medborgarrörelse. Också Väyrynen, som startade sent, kandiderade med någorlunda gott resultat för en medborgarrörelse. De kandidater som var uppställda av partier hade i gengäld stora svårigheter att nå fram ens till sitt eget partis traditionella väljare.

Visst, presidentvalet är i första hand ett personval, men det val som genomfördes i januari är ändå ett tecken på att partierna spelar en allt svagare roll i politiken. Respekten för politiker och partier har länge varit på nedgående. De tre största partiernas medlemsantal har halverats sedan toppåren på 80-talet. På skalan1-10 för demokratiindikatorer är förtroendet för politiker och partier bara lite över 5. Enkäter visar att ”riksdagsledamot” är ett av de minst respekterade yrkena i Finland.

Partier utgör trots allt en central del av den representativa demokratin i nuvarande form. Om det går dåligt för partierna lider hela systemet. En rapport om populism som EVA publicerade i fjol påvisar att i synnerhet de yngre generationerna visar allt mindre respekt för demokratin. Om den utvecklingen fortsätter är demokratins legitimitet hotad.

Om det politiska systemet ska fortleva måste förtroendet för partierna återskapas. Av partierna krävs därför att såväl teman som verksamhetssätt förnyas. Relationen till medborgarna bör helt och hållet byggas om. Plats för utveckling finns i synnerhet i fråga om varje medborgares möjligheter att delta och påverka – inte bara i röstningsbåset.

Partierna måste alltså framöver bland annat kunna öppna partiets interna beslutsprocesser för en allt bredare medlemskrets. Medlemmarnas delaktighet ska inte vara begränsad till val av partiledning utan de måste ges möjlighet att också påverka beredningen av sakinnehåll. Medborgarnas röst måste mycket starkare än hittills höras inom partierna.

Bästa sättet att stärka den representativa demokratin är att öka den interna demokratin, öppenheten, tillgängligheten, jämlikheten och genomskinligheten inom alla partier.

 

 

Texten har också publicerats som en kolumn i Åbo Underrättelser